Merci pour rien

Jag saknar verkligen gymnasietiden och Östra Real. Jag saknar till och med den eviga böngrytan och Hans Bergmans ältande om litteraturens betydelse. Jag saknar att promenera på karlavägen tidigt på morgonen och jag saknar solen som värmde ansiktet på skoltrappan. Att kunna hoppa över en lektion på morgonen är lyx och att kunna gå ner och äta gratis mat som inte är djupfryst och totalt smaklös är något man borde få uppleva hela livet, även om jag aldrig uppskattade det när jag hade möjlighet.