Merci pour rien

Shitshow säger:

of course not, men det är fransmän vi pratar om. livets horor.

Jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Just nu ligger jag i fejd med min hyresvärd som vägrar träffa mig för att skriva på viktiga papper. Han anser istället att jag ska skicka dem tvärs över staden med post. Absolut hade jag kunnat göra det, om han hade gett mig en jävla nyckel till mitt postfack så jag kunde ta emot pappershelvettena sedan..

I förra veckan tittade vi på en dikt på gramatiken som jag tyckte väldigt mycket om, jag som inte annars är speciellt mycket för just dikt. Den heter Déjeuner du matin och är skriven på 40-talet av Jacques Prévert.

- Det är inte bra att tvätta svart, vitt och färgat samtidigt. Resultatet blev att alla mina ljusa plagg nu har en gråare nyans. Men det är ju så fruktansvärt tråkigt att tvätta.
- MUF-striden som blossat upp i media är så fruktansvärt skrattretande, speciellt hur MUF stockholm med fröken Rosencrantz i spetsen agerar. Sedan när fick folk sådant storhetsvansinne?
- Jag är fruktansvärt sugen på lösviktsgodis.
- Man borde hylla brieost oftare. Jag äter drygt ett halv kilo i veckan (jag har halverat mitt intag) och det måste verkligen vara det godaste som finns. En färsk baugette med brieost, pesto och en soltorkad tomat - himmelriket!
- Silverfisken dog, men det tog 4 timmar och sedan ett nackskott för att han skulle avlida.
- Det är jävligt tråkigt att städa, och stryka. Men eftersom mina fina darling kommer imorgon så tyckte jag inte att hon skulle behöva se min lägenhet i kaos och behöva sova med skorna på, så jag har storstädat.
- Den här bloggen är fantastisk, fler borde läsa den.

Är det något jag verkligen tycker är äckligt så är det silverfiskar. Och jag har ingen aning om varför, om de är muterade eller något men här i Paris är de extra stora. Och rätt som det var för några minuter sedan när jag satt och kissade så trillade det ner en från taket (?) precis framför mina fötter som började leva runt där på golvet i 140 km/h. Jag ville ju inte trampa ihjäl äcklet med min bara fot så istället ställde jag en plastburk över i hopp om att den skulle få hjärtinfarkt och då men icke. En kvart senare springer den fortfarande runt, runt under burken och försöker hitta ut. Skrattar bäst som skrattar sist, nu kanske hans kompisar inte får för sig att trilla ner framför mig när jag kissar igen.

.. Och på tal om att vara ung och dum så passade jag och Mimi på igår. Det blev en sjuhelvettes rolig kväll på Le Baron med mängder av champagne och dans - det var länge sedan jag hade så fantastiskt roligt ute och nu förstår jag verkligen varför fröken på riktigt har Baronen som andra hem. Kvällen avrundades med en Baron(drink) och häng efter stängning och jag trillade hem någon gång vid femtiden lite lagom rund under klackarna.