Merci pour rien

Idag är det, trots mina 8,5 timmars sömn, en väldigt trött dag. Ögonen faller ihop så fort jag tar dem från mitt svindlande exceldokument och jag vill helst av allt bara hasa ner under bordet och sova. Ikväll måste jag dock orka med en kullinarisk afton på NK med champagne och snittar och efter det så blir det eventuellt en tur till Berns och 2.35.1. Egentligen orkar jag inget av det, men man lever bara en gång.