Merci pour rien

Då jag förra helgen hade ont i levern samtidigt som jag satt och smuttade på mitt rosévin så bestämde jag mig på söndag morgon att jag inte skulle dricka alkohol på ett tag. Det gick sådär.

I fredags låg min energinivå på minus så istället för att följa med Sebastian ut och slira på Birger Jarl så somnade jag som en stock framför 30 days of night vid elvatiden. Gustav och Victor spelade sedan högljutt spel till två men jag låg ostörd och snarkade utan att vakna till. Lördagen spenderades hemma hos Paulina som nyligen anlänt från ett år i USA där vi åt massa goda bakverk, kollade på fotbollen, diskutterade och mumsade grillat. Begav mig sedan tillsammans med Elisabet ner till Sebastian för förfest men då vi inte var taggade åkte vi istället hem till Flogsta igen och entrade lekparken på Jakobs gård. Det är nog få människor ni kan hitta i en gunga med en flaska mousserande hårt fastklämt under armen. Jag är glad att jag hittat någon som ibland vill göra lika barnsliga men underabara saker som jag. Som att gunga högt, högt mitt i natten.

Natten blev lång och natten hann även bli till morgon innan vi begav oss hemmåt, åt varsitt håll i den smått kyliga morgonluften.
 
Idag har jag ätit wienernougatglass och pussat på G. Det kan man ibland behöva göra när man har en väldigt spännande och krävande arbetsvecka framför sig!